En Sång Till Modet

Jag vakade ensam i natten
i huset dr mnskorna sov
Dr ute var sommaren gngen
och luften var kylig och r
En fgel flg in genom fnstret
med vingarna rda av blod
Och jag tog den i kupade hnder
som en duva
som en duva
Och jag tog den i kupade hnder
och huttrade till dr jag stod
Den kom som en jagad om natten
en flykting frn frmmande land
som en som har rddat sej undan
nr alla dom andra frsvann
Den kom med en doft utav rosor
som ngon har trampat itu
och med ljus ifrn slocknade stjrnor
som en duva
som en duva
Med ett ljus ifrn slocknade stjrnor
som ngon har stampat till grus
Men den som en gng har levat i frihet
vill ut i det fria igen
Och den som en gng har bli'tt jagad p flykten
kommer alltid att drmma sej hem
En fgel med stukade vingar
har slagit sej ner i vrt hus
med drmmarna rda av rosor
och gonen fyllda av ljus
Jag vrdar den mt som ett minne
av nt som jag aldrig har sett
Och jag vet att min fgel ska flyga
som en duva
som en duva
Och jag vet att min fgel ska flyga
som en duva tillbaka igen