Fotoalbumet

Han tänker sig tillbaka till den tid som en gång var
Han längtar så tillbaka till den tid då allt var bra
Men det var för länge sen nu finns inget kvar
Minnen är det enda som han har
Han känner sig så ensam han känner sig så trött
För allting som han älskade är numera dött

Han tittar i sitt album på svartvita kort
Sen tänker han på sitt liv hur kunde det gå så fort
Han tittar i sitt fotoalbum hur det en gång var
För en gång i tiden var hans liv ganska bra

Nu sitter han där hemma så ensam och så svag
Han sitter där och drömmer dag efter dag
Han slet på en fabrik i fyrtio långa år
Han satsade allt det satte sina spår
När åldern tog ut sin rätt var hans kropp i dåligt skick
En klocka och ett tack var den enda lön han fick

Han tittar i sitt album på svartvita kort
Sen tänker han på sitt liv hur kunde det gå så fort
Han tittar i sitt fotoalbum hur det en gång var
För en gång i tiden var hans liv ganska bra